Så mycket arbete kan försvinna bakom automatisering

Automatisering förändrar arbetslivet i snabb takt och kan ta över uppgifter som tidigare krävde mänsklig tid, erfarenhet och närvaro. För företag kan tekniken innebära lägre kostnader, högre effektivitet och färre manuella moment. För den som arbetar med uppgifter som går att digitalisera eller automatisera väcks däremot en annan fråga: hur mycket arbete kan egentligen försvinna? Utvecklingen handlar inte enbart om robotar och avancerade system. Även administrativa uppgifter, kundservice, analys, produktion och enklare kontorsarbete kan förändras när tekniken blir mer kapabel. Samtidigt skapas nya arbetsuppgifter och yrkesroller. Frågan är därför inte bara vilka jobb som försvinner, utan också hur arbetsmarknaden förändras när automatiseringen tar större plats.

Automatisering förändrar arbetsuppgifterna

Automatisering handlar inte längre bara om maskiner som arbetar i fabriker eller robotar som monterar produkter. I dag kan programvara och artificiell intelligens utföra allt fler uppgifter som tidigare gjordes manuellt av människor. Det kan handla om att sortera information, hantera fakturor, svara på enklare kundfrågor, sammanställa rapporter eller kontrollera stora datamängder. När sådana moment försvinner från en människas arbetsdag betyder det inte alltid att hela yrket försvinner. Däremot kan mängden arbete inom yrket minska betydligt, vilket förändrar både arbetsinnehåll och behovet av personal.

Från manuella moment till automatiserade processer

En viktig förändring är att automatiseringen ofta tar över enskilda arbetsmoment snarare än hela yrken. En administratör kan exempelvis fortfarande behöva fatta beslut, kommunicera med kunder och hantera situationer som kräver bedömning. Däremot kan systemet automatiskt registrera uppgifter, skapa underlag och skicka standardiserade meddelanden. När många sådana moment försvinner kan en arbetsdag se helt annorlunda ut. En person kan då hinna med arbetsuppgifter som tidigare krävde flera medarbetare. För arbetsgivaren innebär det ökad produktivitet, medan arbetstagaren kan behöva utveckla andra kompetenser.

Utvecklingen märks särskilt tydligt i arbeten där uppgifterna följer återkommande mönster. Digitala system är effektiva när de får tydliga regler, stora mängder data och väldefinierade arbetsflöden. Därför är repetitiva arbetsuppgifter ofta bland de första som förändras. Exempel på sådana moment är:

• Registrering och kontroll av uppgifter.

• Schemaläggning och enklare administration.

• Standardiserad kundservice.

• Fakturering och dokumenthantering.

• Enkel analys och rapportering.

Effektivare arbete kan också innebära färre tjänster

När ett företag kan automatisera arbetsuppgifter uppstår möjligheten att producera mer utan att öka personalstyrkan i samma takt. Det är en central anledning till att automatisering kan leda till att arbete försvinner. Om ett system kan utföra samma mängd uppgifter snabbare än flera anställda kan företaget behöva färre personer för just den delen av verksamheten. I vissa fall innebär det uppsägningar, medan företag i andra fall låter personalen gå vidare till andra arbetsuppgifter. Effekten beror därför på verksamhetens behov och hur tekniken används.

Det finns också en skillnad mellan att automatisera en arbetsuppgift och att automatisera ett helt arbetsflöde. Om flera system kopplas samman kan ett stort antal små moment försvinna samtidigt. Ett företag kan exempelvis låta programvara ta emot en beställning, kontrollera lagersaldo, skapa en faktura och skicka information till kunden utan att en anställd behöver ingripa. Varje enskild förändring kan verka begränsad, men tillsammans kan de minska behovet av mänsklig arbetskraft påtagligt. Därför kan automatiseringens verkliga effekt vara större än vad enskilda tekniska lösningar först antyder.

Yrken som påverkas när tekniken tar över

Alla yrken påverkas inte lika mycket av automatisering. Arbetsuppgifter som är förutsägbara, digitaliserade och möjliga att beskriva med tydliga regler är generellt enklare att automatisera. Det gäller exempelvis delar av administration, lagerhantering, ekonomiarbete och kundservice. Samtidigt kan även kvalificerade yrken påverkas när avancerade system blir bättre på att analysera information och producera innehåll. Det innebär inte automatiskt att människor blir överflödiga. Ofta förändras i stället fördelningen mellan mänskligt arbete och tekniska system, där vissa uppgifter flyttas från medarbetaren till programvaran.

Kontorsarbete står inför stora förändringar

Kontorsarbete är ett område där automatiseringen kan få särskilt stor betydelse eftersom många arbetsuppgifter redan är digitala. När information finns lagrad elektroniskt blir det enklare för program att söka, sortera och bearbeta den. Ett system kan exempelvis sammanställa försäljningssiffror, identifiera avvikelser eller skapa ett första utkast till en rapport. Det kan spara mycket tid för anställda. Men om tekniken samtidigt blir tillräckligt bra kan företaget också behöva färre personer för att utföra samma mängd arbete. Det är därför inte bara industrin som behöver förhålla sig till automatisering.

Även transport, handel och logistik påverkas när maskiner och program blir bättre på att fatta beslut och utföra återkommande uppgifter. Lager kan utrustas med automatiserade system som flyttar varor, medan digitala lösningar kan planera leveranser och optimera rutter. Inom handeln kan självbetjäning och automatiserade kassor minska behovet av vissa manuella arbetsmoment. När flera tekniker används samtidigt kan förändringen bli större än om varje system betraktas separat. För arbetsmarknaden innebär det att vissa traditionella tjänster kan minska även när företagens produktion och försäljning fortsätter att växa.

Mänskliga egenskaper blir viktigare

Automatisering har samtidigt begränsningar. Många arbetsuppgifter kräver social förståelse, ansvarstagande, kreativ problemlösning eller förmåga att hantera situationer där reglerna inte är tydliga. En maskin kan analysera stora mängder information snabbt, men det betyder inte att den alltid kan avgöra vad som är lämpligt i en komplicerad mänsklig situation. Därför kan yrken med stort inslag av relationer, praktiska bedömningar eller oförutsägbara miljöer vara svårare att automatisera helt. I stället kan tekniken fungera som ett hjälpmedel som avlastar människor från vissa delar av arbetet.

För den enskilda arbetstagaren innebär utvecklingen att kompetens kan behöva uppdateras oftare. Den som tidigare ägnade större delen av sin arbetsdag åt rutinuppgifter kan behöva lära sig att använda nya system, kontrollera automatiserade resultat eller arbeta med mer avancerade uppgifter. Det kan skapa nya krav, men också nya möjligheter. Arbetsmarknaden behöver därför inte enbart färre människor när produktiviteten ökar. Den kan också behöva andra kompetenser än tidigare. Problemet uppstår när omställningen går snabbare än människors möjlighet att utbilda sig och hitta nya roller.

Nya möjligheter på en förändrad arbetsmarknad

När automatisering ersätter vissa arbetsuppgifter kan det frigöra tid som används till andra delar av verksamheten. Ett företag kan exempelvis låta medarbetare ägna mer tid åt kundrelationer, problemlösning eller utveckling i stället för administration. Historiskt har tekniska förändringar ofta både tagit bort arbetsuppgifter och skapat nya behov. Samma mönster kan uppstå även med dagens digitala teknik. Skillnaden är att utvecklingen kan ske snabbt och påverka många branscher samtidigt. Därför blir utbildning, kompetensutveckling och förmågan att byta arbetsuppgifter centrala frågor.

Nya roller växer fram

När företag inför automatiserade system behövs människor som kan installera, övervaka, underhålla och utveckla tekniken. Det skapar efterfrågan på kompetenser inom exempelvis systemutveckling, dataanalys, cybersäkerhet och teknisk support. Även personer utan en renodlad teknisk roll kan behöva förstå hur automatiserade verktyg fungerar och hur resultaten ska bedömas. Ett system kan utföra en uppgift snabbt, men någon behöver fortfarande avgöra om resultatet är korrekt och användbart. På så sätt kan automatiseringen flytta arbete snarare än att enbart ta bort det.

Samtidigt är det inte säkert att de nya jobben hamnar hos samma personer som förlorar sina tidigare arbetsuppgifter. Det kan skapa en kompetensmässig obalans på arbetsmarknaden. En person vars arbetsuppgifter automatiseras kan behöva flera års utbildning för att kvalificera sig till en ny roll. För företagen kan det därför bli viktigt att erbjuda kompetensutveckling innan förändringen är genomförd. För arbetstagaren kan det vara avgörande att identifiera vilka färdigheter som blir mer värdefulla när tekniken tar över rutinmässiga delar av arbetet.

Arbetslivet kan organiseras på nya sätt

Automatisering kan även påverka hur arbetsplatser organiseras. När systemen tar hand om återkommande arbetsuppgifter kan företag behöva färre anställda för vissa processer men samtidigt skapa nya roller kring teknik, kvalitetssäkring och utveckling. Arbetsdagens innehåll kan därmed förändras utan att en tjänst försvinner helt. En ekonom kan exempelvis lägga mindre tid på manuella beräkningar och mer tid på analys, medan en kundtjänstmedarbetare kan hantera färre enkla frågor men fler komplicerade ärenden. Tekniken förändrar då främst arbetsfördelningen mellan människa och maskin.

Förändringen kan också påverka arbetstiden. Om produktiviteten ökar kraftigt finns det flera möjliga utvecklingsvägar. Företag kan välja att producera mer med ungefär samma personalstyrka, minska antalet anställda eller använda den högre effektiviteten för att förändra arbetstid och arbetsinnehåll. Vilket alternativ som blir vanligast beror på ekonomiska förutsättningar, konkurrens och beslut på företagsnivå. Automatisering avgör alltså inte ensam hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Tekniken skapar möjligheter, men det är människor och organisationer som avgör hur dessa möjligheter omsätts i praktiken.